NU BÖRJAR LIVET

Sen jag var liten har jag längtat efter att få bo själv och nu har jag fått en egen lägenhet, ett ställe jag verkligen kan stänga av mig från allt och bara få vara för mig själv. Jag har aldrig fått uppleva hur det är att bara få vara utan att ha andra där och inte ha några plikter. Har alltid haft folk runtomkring mig, men äntligen ska jag få ha ett ställe i samma stad som jag arbetar, som jag kan ha som min getaway.

Jag borde egentligen ha flyttat hemifrån när jag började på universitetet, bara för att se hur det känns, men jag var alldeles för målmedveten och ville spara pengarna för jag hade så stora planer. Men när jag tänker i efterhand inser jag att jag har lagt ner mycket mer pengar på resor än om jag hade haft eget boende. Resorna som oftast varit en flykt för att komma bort från alla måsten. Men oavsett så är jag så glad att jag får den här möjligheten nu, det handlar verkligen inte om människorna jag har runtom mig, bättre än dem kan man inte hitta. Det här handlar endast om mig själv och ingen annan.

Bara något så litet som att få ha exakt den mat jag själv vill ha i kylskåp och skafferi och att inte någon alltid köper hem godsaker som jag inte har lyckats stå emot. Nu får jag ha allt helt på mina egna villkor och jag kan påriktigt inte beskriva känslan. I lägenheten ska jag mealpreppa, skapa content och bara få tid med mig själv, wow så underbart det ska bli! Det kanske är något så litet för så många, men för mig är det min räddning. Första steget mot att finna riktig lycka.

JAG HAR LEVT FÖR ANDRA OCH GLÖMT BORT MIG SJÄLV

Vart ska jag börja… det tog mig många år att inse hur jag faktiskt mår och vad det är som har tyngt mig utan att jag har varit medveten om det. När jag tänker efter har jag alltid varit en people pleaser, vilket har hjälpt mig otroligt mycket i mitt yrke då det viktigaste för mig har varit att kunderna är nöjda. Dock förstår jag nu när jag kraschade att jag inte räcker till och inte kan fortsätta ge så mycket av mig själv, varken i privatliv eller arbetsliv. Har så många kunder som jag har kommit nära som har sagt att det är så skönt att komma till dig det känns som att gå på terapi. Misstolka mig inte har gjort det med glädje och fått så mycket kärlek tillbaka, men någonstans på vägen tappade jag mig själv.

Speciellt i många privata relationer, jag vill så gärna hjälpa andra men jag har en så stor empatiförmåga så när personer jag känner går igenom något jobbigt i livet har det känts som att jag går igenom samma sak med dem. Det har gått så långt att jag inte har någon ork kvar till NÅGON och tyvärr inte kan finnas där som jag har gjort tidigare.

Hösten 2020 var en stor väckarklocka för mig och äntligen har jag börjat sätta gränser. Dock är jag absolut inte där jag behöver vara, utan nu försöker jag bara ta mig igenom vardagen tills vissa förändringar sker. Jag har sen jag var ung längtat efter att bara få vara själv, i så många år. Tiden har bara gått och jag har vara väntat och väntat på något som jag tillslut insåg inte skulle ske om jag inte gör drastiska förändringar. Tyvärr finns inte ens ork kvar längre till de personer jag önskar, jag vill bara vara ifred från allt, jag får jag aldrig någon ro, men jag ska göra allt för att finna det.

JAG VILL SÅ GÄRNA BLOGGA

Alltså ni anar inte hur många gånger jag har velat sätta mig och bara få skriva av mig på bloggen , speciellt när det är så mycket som har hänt. Men vet ni vad bättre sent än aldrig, äntligen sitter jag här nu i min ensamhet som jag värdesätter så mycket och får skriva av mig. Jag har så mycket inom mig som jag vill dela med mig av, och den här gången hoppas jag att jag inte låter något hindra mig.

SÖMNBRIST FLERA DAGAR

Det är så mycket som händer just nu som orsakar mycket stress och det har gått ut över min sömn. Har endast fått 2-4 timmars sömn de senaste nätterna och jag har så mycket som behöver göras. Skulle egentligen vara i Stockholm hela veckan då jag har lägenheten själv och behövde ensamtiden men vet inte längre om jag hinner åka. Kommer nog inte riktigt kunna slappna av när jag vet att jag har så mycket att göra här hemma. Har inte bestämt något än men tänker att jag tar en dag i taget och känner efter. På allt har jag så många jag vill/borde träffa men har verkligen inte orken just nu, de som känner mig vet att det inte är personligt.

I REALLY NEED A GETAWAY

Idag är en dag jag verkligen känner att jag bara behöver få komma iväg och bara få vara själv. Jag har ett väldigt socialt liv ,misstolka mig inte , är såklart extremt tacksam för allt och träffar så fina människor varje dag. Dock är jag är en person som verkligen behöver min ensamtid för att må bra.

Förr har resor varit min flykt där jag kommer bort från allt och bara få vara. De senaste åren har jag rest nästan en gång i månaden, men nu har jag inte rest på snart ett år och jag kan inte minnas något år tidigare det varit så. Jag har försökt få den ensamtid och avkoppling jag behöver här hemma, men det är svårt när du har alla måsten i baktankarna. Dock ska jag fortsätta jobba på det, men idag är en dag jag känner att jag bara vill bort från allt. Snart åker jag äntligen till Stockholm och där ska försöka få den ensamtid jag behöver.

Här hade jag behövt vara just nu.

VAD ÅNGESTEN LEDER TILL

Ångest över vissa saker får mig att bara vilja äta sönder och släppa allt, och det är en utmaning för mig att låta bli. Jag har klarat mig hittills men det känns faktiskt svårt just nu. Ska fortsätta jobba men det är skönt att skriva av sig här och jag hoppas att jag kommer att fortsätta göra det. Funderar även på om jag ska länka till bloggen då många frågade om den när jag la upp en story om det, samt många som dagligen frågar om min viktnedgång etc. Kommer längre fram skriva ett långt och mer djupgående inlägg, men nu måste jag fortsätta jobba!

En sak jag är glad över som jag inte har klarat av förut, är att varje gång jag ska börja ”diet” måste vi äta upp allt onyttigt som finns i hemmet. Vi gjorde ex pasta igår , förr hade jag tvingat i mig allt trots att jag är mätt, men tänkte istället jag kan äta det som är kvar som en måltid med sallad imorgon. Vill ju att det här ska bli en livstil och inte känna att jag hela tiden måste ”banta”. Försöker tänka sunt istället och känna att jag kan äta vanlig mat utan att börja överäta och att det ska ge mig ångest 🙂

JAG BÖRJAR TAPPA DET

De senaste veckorna har inte alls gått som jag har önskat vad gäller mat och träning, jag får verkligen inte falla tillbaka till mina gamla vanor. Jag har inte varit så långt ifrån det på den senaste tiden men kommer skriva mer om min kost och träning framöver. Men just nu ville jag bara varna mig själv lite och bli lite mer vaksam. Jag vill inte börja med en hård diet, det triggar mig för mycket och slutar inte bra. Men jag ska börja tänka på småsaker och förändringar i vardagen som har fungerat bra för mig och min viktnedgång de senaste månaderna.

Detta har tyvärr varit så jag senaste veckorna

MITT FÖRSTA INLÄGG

Ni anar inte hur mycket jag längtat efter att få börja blogga igen de senaste dagarna. Har haft blogg sen jag var yngre från och till och kände att det var precis det jag vill börja med igen, att ha någonstans jag kan skriva av mig och kunna titta tillbaka på. Tittade nyligen igenom min gamla blogg och läste inlägg från sju år tillbaka, så himla kul! Ser verkligen fram emot att bli mer aktiv och det är så roligt att få så fin respons av den lilla uppdateringen jag har gjort på Instagram. Så jag kommer nog ha även bloggen offentlig och dela med mig av mina tankar och åsikter för alla som är intresserade.